Ett kryphål i lagen bidrar till att skolor saknar specialpedagoger. Täpp igen det, tycker Lärarförbundet.
I skolornas elevhälsa ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Men specialpedagogerna är inte lika tydligt inskrivna. Kapitel 2, paragraf 25: Det ska ”finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses”.
– Denna skrivning är problematisk eftersom det går att tänja på begreppet kompetens, säger Maria Rönn, gymnasielärare och vice ordförande i Lärarförbundet.
När skollagen öppnar för möjligheten att välja bort specialpedagogen eller specialläraren är det inte så märkligt att många gör det, resonerar Maria Rönn. Det kan också leda till att skolledningen överlåter ansvaret på någon som har gått en kortare utbildning i specialpedagogik eller skaffat sig kompetens på annat sätt. Lärarförbundet har länge krävt att skollagen skärps så att det framgår att det ska finnas en lärare med specialpedagogisk examen i elevhälsan.
Någon skärpning av lagen är inte på gång, enligt utbildningsminister Gustav Fridolin (MP):
– Anledningen till att det står så i lagen är inte att det skulle finnas mindre behov av specialpedagoger än skolsköterskor, utan för att man inte har velat föreskriva exakt hur skolorna ska organisera det specialpedagogiska stödet. Specialpedagogerna ingår ofta i elevhälsoteamet, men de kan också tillhöra ett specialpedagogiskt team.
Är det ett problem om skolor väljer bort specialpedagoger för att lagen gör det möjligt?
– Ja, om det är så, är det ett problem. Tillgången på specialpedagoger och speciallärare antyder att det är så. Det var inte tänkt att sättet att formulera sig i lagen skulle få de här konsekvenserna.
Gustav Fridolin framhåller att regeringen kommer att göra en ”översyn av hela det särskilda stödet” under sin mandatperiod. Men först måste andra utlovade reformer, såsom läsa-, skriva-, räknagarantin, slutföras, tillägger han.
Enligt Skolinspektionens uttolkning av skollagen behöver ”specialpedagogisk kompetens” inte betyda en person med specialpedagogutbildning. Det kan även vara en speciallärare eller en skolledare med särskilt ansvar för de specialpedagogiska insatserna.
Lars Söderberg, jurist på Skolinspektionen, säger att skollagens skrivning ger ett ”handlingsutrymme”. Huvudmännen kan anpassa organisationen efter sina behov och förutsättningar.
– En lag som detaljreglerar riskerar att låsa in huvudmännen i krav som är omöjliga att möta, säger Lars Söderberg och tillägger att sådana handlingsutrymmen är vanliga i lagstiftningen generellt.
Även om det råder brist på utbildade specialpedagoger, är ribban för lågt satt i lagen, tycker Lärarförbundets Maria Rönn.
– Vi måste hålla ambitionsnivån hög om vi ska komma till rätta med kunskapsresultaten i skolan. Vi som jobbar i skolan värderar utbildning. Då går det inte att säga att ”jag sätter dig som specialpedagog fast du inte är det”.