Svenska, engelska och svenska som andraspråk. Det är de ämnen inom språk och SO där flest karriärtjänster har hamnat, visar statistik som Alfa tagit fram.
Sedan karriärtjänsterna för lärare infördes 2013 har drygt 14 000 förstelärartjänster och 169 lektorat tillsatts. 77 procent av tjänsterna har gått till kvinnor och medel-åldern är 46 år. Medellönen är på knappt 38 000 kronor i månaden och majoriteten av tjänsterna är tidsbegränsade. Endast en tredjedel är tillsvidareanställningar.
Nu har Alfa tittat närmare på hur fördelningen av karriärtjänster ser ut bland lärare i språk och SO-ämnen. Vi har utgått från Skolverkets statistik. Den är inte heltäckande, då alla huvudmän inte uppgett vilka ämnen deras förstelärare och lektorer undervisar i, och i vissa fall har inregistreringen blivit rent felaktig. Exempelvis ska det lilla ämnet samiska enligt statistiken ha hela 36 karriärtjänster varav 17 i Göteborg – något som inte stämmer, visar det sig vid en kontroll.
– Det finns ett tekniskt fel i Skolverkets system där de som fyllt i SAM får samiska i statistiken när det egentligen ska vara samhällskunskap, säger Hanna Wik, planeringsledare vid stadskontoret i Göteborgs stad.
Skolverket säger sig vara medvetet om att det förekommer felaktigheter i uppgifterna om ämne, och har därför valt att inte använda dessa data. Men siffrorna ger ändå en fingervisning om hur det ser ut ute på skolorna.
Överlägset vanligast är det att karriärtjänsterna tillsätts med svensklärare. Av de totalt 1 345 förstelärare och lektorer som enligt tillgänglig statistik finns i Alfas ämnen undervisar 628 stycken i svenska. Därefter följer engelska och svenska som andraspråk.
De ovanligaste ämnena är kinesiska och latin, med en karriärtjänst var.
Susanna Sjögren är förstelärare i kinesiska på Ulriksdalsskolan i Solna. Hon tycker att ämnesutvecklingen är svår eftersom hon är ensam i sitt ämne.
– Mina förstelärarkollegor i andra ämnen har ett helt annat uppdrag. Men jag nätverkar på Facebook och försöker utveckla ett kommunövergripande samarbete, säger hon.
I Susanna Sjögrens försteläraruppdrag ingår även att gå in i andras klassrum och berätta om kinesisk kultur.
– Även om intresset ännu inte är så stort i Sverige finns det globalt sett 300 miljoner icke-kineser som läser kinesiska. Vi är anglofiler, men det måste ändras. Kineserna står inte med mössan i hand längre. Vill du göra affärer med dem i dag är det på deras villkor. Då måste du kunna språket.
Syftet med karriärtjänstreformen var att göra yrket mer attraktivt samt att öka lönespridningen. Enligt en utvärdering genomförd av Statskontoret så har detta syfte bara delvis uppnåtts. Lönespridningen har ökat, i synnerhet i grundskolan. Trots det är en majoritet av lärarna negativt inställda till reformen. Den anses bara gynna dem som fått en karriärtjänst och många poängterar att det är oklart på vilka grunder tjänsterna tillsatts och vad uppdragen som förstelärare och lektor faktiskt innebär.
– Huvudmännen måste göra tydligt för alla i den egna organisationen hur reformen är tänkt att fungera. Vår enkät tyder på att de inte helt har lyckats med det, säger Statskontorets generaldirektör Ingvar Mattson.
När karriärtjänstreformen är fullt genomförd ska även Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, genomföra en större utvärdering.
Här finns förstelärarna
