Det finns ju sådana som lätt drar alla över en kam och de kanske tror att jag är en tonåring som bara drar runt men de som känner mig tycker nog att jag är ansvarsfull, snäll och social. Jag får ofta höra att jag är öppen och glad.
Det känns som att vuxna tar mig mer på allvar nu när jag är äldre. Jag tycker också att förväntningarna har ökat. Mina föräldrar reste bort nyligen och då var det självklart att jag hade ansvaret, även om vi hjälptes åt min syster och jag. Vi lagade mat, tvättade, fixade skjuts till våra träningar och eldade. Jag har körkort för baklastare så jag fick köra in flisen till pannan.
Det är också stor skillnad på hur lärarna på gymnasiet ser på oss elever jämfört med hur det var på högstadiet. Här behandlar de oss som vuxna, det är bra. Om lärarna går in med attityden att vi är vuxna så vill man ju leva upp till det, då mognar man. Det är ju ingen som vill vara en bebis i klassen.
Det är viktigt att lärarna tar en på allvar och inte anpassar sig efter en lägsta nivå. Som när vi gick i femman, då fick vi inte ha någon sexualundervisning för att killarna ansågs för omogna. Det tycker jag var helt fel. Vi var flera som blev arga och upprörda när vi hörde det.
Nu när jag är äldre får jag vara med och påverka på ett helt annat sätt. Inte bara i skolan. Hemma har vi ett byaråd. Det är mest äldre som sitter där men jag och några kompisar har pratat om att gå med. Jag vill veta vad som händer i byn. Vi har redan kommit med några förslag och det verkar som att de har lyssnat. Det känns bra. Om jag kommer med en seriös idé så vill jag ha ett seriöst svar.