Vad ska vi med skolan till?
– Den ska ge alla en bra start i livet, oavsett bakgrund. Ingen ska få gå osedd genom skolan.
Vilken roll ska skolan spela i samhället?
– En stor roll. Den ska återspegla och samtidigt vara med och utveckla samhället, kunna vara en progressiv kraft. Den ska också förmedla typiskt svenska värden, som jämlikhet och möjligheten att göra egna livsval.
Vad skiljer era visioner från andra partiers?
– Vi betonar elevperspektivet. Skolan måste kunna hantera att alla är olika.
Hur syns era visioner i er skolpolitik?
– Vi tycker att det är viktigt att elever ska kunna välja den skola och utbildning som passar dem bäst. I framtiden ska vi lägga ännu mer fokus på extra stöd till elever som behöver det. Vi föreslår exempelvis fler speciallärare. Det gäller att utforma en politik efter de behov som vi ser att unga i dag har. Det handlar om att utbilda skickliga lärare som också får tid för eleverna. Det är det mötet som ger resultat. Det är oerhört viktigt att skolan ger rätt kunskaper och därför ska vi också mäta de kunskaperna ofta.
Vad är det största hindret för att era visioner ska uppnås?
– Att det tar tid att genomföra stora förändringar, och att personalen i skolan upplever en reformtrötthet. Därför måste vi prioritera väldigt noga. Just nu är det allra viktigaste att ge mer stöd tidigt till de elever som behöver det, att ge alla lärare mer undervisningstid och att höja skickliga lärares löner. Lärar-utbildningen måste bli mer attraktiv genom att vi gör det svårare att komma in på den.
Statsvetaren Maria Jarls analys:
Här finns inget som sticker ut, direkt. Möjligen tecken på självkritik när man talar om reformtrötthet. En sak som traditionellt skiljer M från främst V och MP är att man framhåller vikten av att mäta resultat eftersom det ses som en sporre för eleverna. Motståndarna menar att det snarare hämmar inlärningen. Nu pratar alla om läraryrkets status och lärarutbildningen. Det har blivit ett mantra — något som är lätt att plocka poänger på. Samtidigt har ju regeringen skapat en ny lärarutbildning som ser helt annorlunda ut än den förra. Att man fortfarande pratar så här om lärarutbildningen kan uppfattas som att den inte blev så bra som man velat. M skulle ju kunna välja att fram-hålla vilka förändringar som gjorts och säga att det kommer att ta tid att se effekterna av dem. De första studenterna som går ut den nya lärarutbildningen gör det till sommaren. Jag har svårt att se en ideologisk grund för att göra det svårare att komma in på utbildningen. Om läraryrket blir mer attraktivt, så höjs söktrycket och då blir det automatiskt svårare att komma in.