Vad ska vi med skolan till?
– Framtidens samhälle vilar på vad man lär sig i familjen och i skolan. Barnen ska uppfostras till goda samhällsmedborgare. Skolan skapar samhällsmoralen, eleverna får lära sig vad som är rätt och fel, värderingar, ett demokratiskt synsätt. Kunskapen är också jätteviktig för att upprätthålla samhället, det är viktigt att eleverna lyckas. Det ska vara lugn och ro i klassrummet och man ska värdesätta lärarens roll som en auktoritet.
Vilken roll ska skolan spela i samhället?
– Skolan är grundläggande för att hålla ihop samhället, det grundläggande sociala kittet i någon mening. Det har blivit ett hårdare klimat i samhället i dag, det finns ingen artighet eller ödmjukhet. Därför ska man redan i skolan lära barn att acceptera varandra och respektera alla oavsett etnicitet, religion, läggning, åsikter.
Hur syns era visioner i er skolpolitik?
– Vi vill till exempel att all undervisning sker enligt beprövade metoder. Vi vill att mobbare ska flyttas och ämneskunskaperna lyfts fram. Betygen är ett bra sätt att utvärdera kunskap. Vi har lagt förslag om att öka vuxennärvaron på skolan och införa jourklasser för stökiga och mobbande elever. Jag anser att man måste satsa mer på svenska språket för alla elever. Det är nyckeln till nästan allt i samhället. Pisa-rapporten visar att utländska barn som kommit efter skolstart presterar sämre. Det är en integrationsfråga. Vi kan inte ta hit dem och inte hjälpa dem att integreras. Man får hitta en medelväg, där det trots allt är landets värderingar och normer som är styrande, utan att man trampar på någon annan.
Hur skiljer sig era visioner från andra partiers?
– När Jan Björklund ville stänga ute elever som kommer för sent fick han jättemycket kritik från mp och v. De ser inte vikten av studiero i klassrummet. Man lär inte eleverna att bli goda medborgare om de inte kommer i tid. Det är ju fler än vi som vill förstatliga skolan, men vi skiljer oss lite i synen på fristående skolor. Vi vill återgå till intentionen att en friskola ska tillföra något extra för att få starta. Det ska finnas ett kommunalt veto.
Vilket är det största hindret för att era visioner kan uppnås?
– Man för en politik där det hela tiden ska experimenteras. Eleverna behöver inte jobba så mycket, det är mycket fritt och de får inte stödet de behöver. De är snarare kunder och skolan en affär, och friskolereformen har förvärrat problemen. Någonstans måste vi börja vända det hårda samhället. Barn behöver riktlinjer och auktoritet – till en viss gräns naturligtvis.
Statsvetaren Maria Jarls analys:
Det är lite motsägelsefullt att säga att vi har ett hårdnande samhälle och ska möta det med en hårdare skola. Samtidigt ska skolan vara ett socialt kitt. Jag har svårt att se en tydlig linje här. Men Sverigedemokraterna skiljer ut sig genom att ta upp integration. De öppnar också för en syn på att problem ligger hos enskilda elever i stället för på skolans möjligheter att hantera problemen. Att ha jourklasser för stökiga och mobbande elever är att identifiera problem hos individerna i stället för hos systemet. Jag har svårt att tolka uttalandet om en »politik där det hela tiden experimenteras« — om det är en kritik mot regeringen eller mot undervisningsmetoderna i skolan. Men jag uppfattar det ändå som att SD i den här intervjun ligger närmast den borgerliga skolpolitiken.